Allmänningar som en del av en gradualistisk revolution?

Begreppet "allmänningar" är kanske inte helt bekant för alla. Kort sagt har allmänningar traditionellt handlat om resurser som saknar tydliga äganderätter och som fritt utnyttjats av alla som haft tillgång till dem, och detta har i regel rört naturresurser (exempelvis i Garrett Hardins klassiska artikel "The Tragedy of the Commons"). Begreppet har dock även börjat användas för mänsklig verksamhet byggd på frivilligt arbete, där deltagarna (och ibland, beroende på produktens eller tjänstens natur, även andra än deltagarna) fritt kan ta del av resultatet. Exempel som tas upp av nätverket Skapa Allmänningar! inkluderar: "Wikipedia, Firefox och Linux [...] idrottsföreningar med idella organisatörer och instruktörer, filmföreningar som visar gratis bio, ölklubbar [med låga priser] och förskolekooperativ där föräldrarna hjälps åt att ta hand om barnen".

Det rör sig med andra ord om tämligen olika typer av verksamhet, som däremot baseras på att tillfredsställa egna eller samhälleliga behov hellre än att göra allt för att maximera profit på andras bekostnad. Och som sådana passar denna form av allmänningar alldeles utmärkt ihop med mutualistisk gradualism/"dual power" - då verksamheten i regel bör komma att drivas efter arbetarkooperativa (jmf ölklubbarna) eller konsument-/brukarkooperativa (jmf förskolekooperativen) principer. Där möjligheten finns med i princip helt fri samhällelig tillgång till produkterna, som när det gäller open source-alternativen; där detta inte är möjligt med fri tillgång för deltagarna mot en viss uppoffring, som i förskolekooperativen, eller med tillgång mot en viss ekonomisk kompensation till produktionskostnaden (dvs, mer eller mindre, med den klassiska mutualistiska kostnadsprincipen i bakhuvudet), som när det gäller ölklubbarna.

För mig känns initiativ som Skapa Allmänningar! som en frisk fläkt i ett debattklimat som domineras av partipolitik - samtidigt som det inte är så verklighetsfrånvänt, abstrakt och utopiskt som många idéer inom delar av vänstern har en tendens att kunna vara (no sleep och inga konstruktiva förslag 'til världsrevolutionen, osv.) utan istället tar avstamp i verkligheten. För anarkister och frihetliga socialister i allmänhet, och kanske mutualister i synnerhet - som länge förespråkat snarlika lösningar själva - vore det väldigt intressant om rörelser liknande denna fick stabilt fotfäste, och andra alternativ än stat och privatkapitalist (två sidor av samma mynt) blev synliga i den politiska debatten. Att göra alternativen konkreta och uppmärksamma de frihetliga organisationsalternativ som faktiskt redan finns, liksom Skapa Allmänningar! gör, är en väldigt bra idé. Tillsammans med andra gradualistiska alternativ - så som kreditsamarbeten, andra former av kooperativ verksamhet, samarbeten för ömsesidig hjälp, osv. - kan organisationen av allmänningar bygga det nya samhället i det gamla samhällets skal, tills detta brister och ersätts av ett fritt, anarkistiskt och socialistiskt sådant; om vi ändå ska låta oss tänka i mer långsiktiga banor. Och detta verkar heller inte nätverket vara främmande för - i deras plattform skriver de bland annat att de "ser allmänningar som en nödvändig men i sig själv otillräcklig del av den rörelse som avskaffar det ojämlika arbetssamhället".

Tills dess kan allmänningar, liksom andra typer av gradualistisk verksamhet, ge oss en mer behaglig vardag och åtminstone göra oss lite mindre beroende av kapitalet; direkt - och konstruktiv - aktion, helt enkelt. Och detta är den konkreta och verklighetsförankrade sida hos nätverket som jag uppskattar; hellre än att prata om den stundande, alltid lika abstrakta, världsrevolutionen förespråkar de konkret småskalig förändring idag, som en början på något som kan växa sig större - som kan reproducera sig självt. De skriver att de "vill visa att det finns existerande alternativ bortom kapitalet och staten – frivillig produktion utanför ekonomin som vi kallar allmänningar" och att de även vill "skapa nya allmänningar, i vår vardag, tillsammans med andra som behöver dem". Och detta är förmodligen precis vad som behövs i dagsläget - konkreta alternativ och exempel på frihetlig organisation. Som sedan kan sprida sig till allt större delar av samhället och vid en brytpunkt - tillsammans med andra former av anarkistisk-socialistisk kamp och frihetligt socialistiska alternativ - helt och hållet förändra det från grunden, där det tvångsbaserade samhället ersätts av frivilliga samarbeten mellan fria individer.

Många bäckar små...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0