Anarkismen och den mänskliga naturen
Nedan kan den som är intresserad ladda hem en uppsats med titeln "Anarkismen och den mänskliga naturen: En studie i den anarkistiska politiska filosofins grundföreställningar", för den som vill fördjupa sig lite i detta ämne. Det handlar alltså om bilden av anarkismen som en ideologi som generellt är lite naivt inställd till "människans godhet" och "perfekta sociala förmåga"; vilken inte riktigt stämmer överens med den verkliga anarkistiska traditionen. Jag är medveten om att jag är väldigt svepande i framställningen av olika anarkisters syn på detta ämne; men då den ursprungligen skrevs som en B-uppsats var utrymmet begränsat, och jag tycker ändå att jag fick till en någorlunda rättvisande bild av saken. Är det något ni anser fick för lite plats är ni förstås välkomna att lägga till ytterligare information i kommentarerna!
Jag vet heller inte om den version jag hittade på datorn är den slutgiltiga och helt korrekturlästa versionen, och är helt enkelt för lat för att läsa igenom den nu - så stöter ni på några stavfel och liknande får ni helt enkelt bortse från dem ;)
Här är texten i alla fall!
http://www.speedyshare.com/files/27932470/Anarkismen_och_den_manskliga_naturen.pdf (ny länk, upplagd 2011-04-12)
Hej igen haha
Jag har en fråga, håller på med en uppsats om Milton Friedman hära. Och måste säga att jag inte inte påläst till max om honom då men jag vill helst relatera hans tankar kring liberaliseringen av ekonomin för att uppnå politiskt frihet med anarkismen om det går. Han kanske är en förespråkar kapitalismen på nåt sätt har ingen aning om det haha men kan man inte på nått sätt relatera grundstenarna av hans idéer med anarkismens tänkande av ekonomisk frihet?
Tacksam för ett svar inom kort tid, helst imorgon haha :P
Skrev inlägget ganska fort märkte att det har blivit lite stavfel, ursäkta för detta. Hoppas att du förstår min frågeställning
Länken fungerade inte för mig. Det var synd, men hoppas jag kan hitta infon jag söker (om just anarkismens människosyn) i dina blogginlägg.
LTB:
Det var skumt, den funkar för mig ;)
Den här kanske funkar bättre för dig: http://rapidshare.com/#!download|553l33|438276657|Anarkismen_och_den_manskliga_naturen.pdf|236
Hollywood:
Ja, det borde väl gå att slänga in några generella tankar om frihet som länkar samman Milton och anarkismen; men jag vet inte riktigt hur du skulle göra det - annat än att göra just den allmänna "frihetskopplingen", som ju Friedman åtminstone PRATADE om. Själv är jag inget fan av Milton och monetarismen, så det kanske är därför jag inte ser några större likheter än så haha! Men hans son, David D. Friedman, är ju anarkokapitalist och har skrivit en hel del om anarkism. Men nej, jag kan nog tyvärr inte erbjuda så värst mycket hjälp i den frågan.
LTB igen:
För mig funkar inte den nya länken när jag klickar på den, märkte jag, men om jag kopierar den och klistrar in i webläsaren funkar den bra!
Den nya länken fungerade utmärkt! Kommer bli intressant läsning.
En anmärkning: det är upp till betraktaren att tolka Stirner. Egoismen kan, för en osäker individ, anses vara "pessimistisk", för andra kan egoismen som Stirner beskriver anses vara positiv.
Om det ligger i människans natur att förtrycka, då är Stirner defintivt pessimist, frågan är om hon är det?
Inom naturvetenskap sysslar man ofta med optimering d.v.s. bästa möjliga lösning på ett problem utifrån dess gränser, man borde kunna tolka Stirner på samma sätt. Egoismen som en optimering, mesta möjliga frihet vid ett givet tillfälle. Diskuterar man ur sådant perspektiv inser nog(?) de flesta att våld är kontraprodutkivt, friheten blir inte större ju mer våld som används.
Drullknull:
Visst är det så, men den bild av människan som ges är trots allt den av en egoistisk människa som sätter sig själv främst - vilket "pessimistisk" antyder i det här fallet, medan en "optimistisk" bild av människan är en perfekt social människa som sätter allmännyttan väldigt högt (sant att dessa definitioner också bara är tolkningar av orden, men så uppfattade jag Reidar Larssons definitioner - och det är i den bemärkelsen jag menar att Stirner står tvärt emot Larssons bild av anarkistisk människosyn).
Men självklart kan egoismen upplevas som en positiv egenskap som ger upphov till, och är grunden för, konstruktiva och välfungerande sociala relationer (vilket t.ex. Goldman påpekade) - det är ju så de allra flesta anarkister som kallar sig egoister upplever egoismen.
Bra skrivet som alltid!
Hänger du något på socialism.nu? Kan tänka mig att det kan finnas ganska många roliga trådar där för dig att diskutera i. Har själv bara varit inne som hastigast på sidan så jag vet inte hur pass mycket diskussion det är om just anarkism men vet att det förekomm i alla fall.
A:
Nej, jag hänger inte på socialism.nu. Men blev faktiskt bannad därifrån för nåt år sedan, för att påpeka att socialismen inte med nödvändighet är kommunistisk. Så kan det gå ;)
Väldigt intressant och bra arbete. Det är allt jag kan säga :) Keep up the good work!
Hej,
Min kommentar är ej relaterad till ovanstående inlägg, men jag undrar såhär spontant vad dina tankar angående skola & utbildning är? Hur skulle det se ut i ett anarkistiskt samhälle?
Kan inte komma in i. ""Piratkopiering" - rätt eller fel?", verkar vara en död länk. Vet inte hur man bäst kontaktar dig om sånt har men du kan ju ta bort kommentaren sedan i och med att den ligger lite fel.
Niklas, den anarkistiska samhällsvisionen vilar på ett småskaligt organiserat samhälle där produktionen är hantverksmässig och/eller mindre verkstäder. Det är alltså inte tal om ett komplicerat industriellt samhälle med dess arbetsdelning och beroende av specialister. Yrkesutbildningen sker med lärlingssystem,småskolor kommer att finnas kvar dock i mindre formatet, utan dagens repressiva karaktär.
Läs gärna Kevin Carsons Organization Theory, där behandlas organisationsfrågorna tämligen ingående, och Carson aversion, som alla andra klassiska anarkister, emot specialistsamhället.
Emil, skriv lite om det som händer i Tunisien och Egypten ur ett anarkistisk perspektiv. Skulle jätte gärna vilja läsa dina tankar i en fördjupad formulering.
Hollywood:
Angående händelseutvecklingen i Tunisien och Egypten har jag egentligen inte så mycket att säga, annat än vad som hörs i den "vanliga" debatten. Självklart är det väldigt bra positivt diktatorer utmanas, och att folket reser sig emot dem - och de demokratiska krafterna förtjänar allt stöd de kan få från västvärlden. Tyvärr ser det inte riktigt ut så, då det finns många affärsförbindelser och andra samarbeten med t.ex. Mubarak och Egypten. Riskerna är ju de som finns i alla "plötsliga" revolutioner; antingen att revolutionen bara slås ner av diktaturen, eller att en ny diktatur uppstår i det maktvakuum som uppstår om den gamle diktatorn störtas. Som Benjamin Tucker skrev, och som ofta citerats på denna blogg:
"If government should be abruptly and entirely abolished to-morrow, there would probably ensue a series of physical conflicts about land and many other things, ending in reaction and a revival of the old tyranny."
Därför är stödet från omvärlden till de (stora) demokratiska delarna av upproren ytterst viktiga, liksom trycket på att diktatorerna lämnar makten ifrån sig; då diktaturerna inte tillåtit någon gradualistisk process mot demokratisering förekomma. Utan en sådan process är stöd utifrån väldigt viktigt för att förhindra tillbakafall in i diktatur, genom att mäktiga grupper utnyttjar maktvakuumet till sin egen fördel. Därför är t.ex. Carl Bildts reaktioner på vad som pågår naturligtvis inte de man hade önskat - liksom i stora delar av västvärlden, där man kunde tycka (om demokratisering var så viktigt som retoriken ofta lyder) att de uttalat sitt stöd för en demokratiseringsprocess för länge sedan. När demokratisering står i konflikt med egna intressen är det dock inte alltid så enkelt för maktens män att skilja mellan rätt och fel.
Och, bara för att bloggens inriktning är anarkistisk: någon stabil anarkistisk ordning lär revolterna naturligtvis inte skapa - men den demokrati som trots allt är ett realistiskt mål, speciellt om utländska intressen sätter press på en sådan utveckling, är ett väldigt stort steg på vägen mot frihet - i jämförelse med en förtryckande diktatur. Därför bör anarkister överallt självfallet stödja dessa demokratiseringsrörelser, men samtidigt belysa riskerna med ett "Tucker-maktvakuum" och ett "återfall" i diktatur. Därför bör vi även försöka pressa våra egna "folkrepresentanter" till att klart och tydligt visa sig stå på demokraternas sida, och inte de gamla diktatorernas - eller de "nya" krafter som verkar för en annan typ av diktatur. Utan gradualism - vilken diktatorerna i hög grad omöjliggjord - är stödet för demokratin, och pressen mot diktaturen, från andra länder av stor vikt.
Hej! Skulle bara säga att länken fungerar inte längre. Eller ja rättare sagt att filen inte finns längre. För jag som har skaffat en ny dator så tänkte jag ladda ner ditt arbete igen. Men det ville sig icke :P ^^
Mr.
Stämmer bra, här kommer en ny länk:
http://www.speedyshare.com/files/26738174/Anarkismen_och_den_manskliga_naturen.pdf
Stackars barn.... men, förhoppningsvis växer ni upp och lämnar tokstollerierna bakom er...
Ja, du får ha oss i dina böner ;)
Tjena
Ny länk tack?
Tack!
