Mutualism, socialism och liberalism

Många, speciellt statssocialister, har problem med att se skillnad på mutualismens vurmande för anarki, och liberalismens frihetsargument. Vad finns för skillnader mellan mutualism och liberalism? På det strikt ideologiska planet finns faktiskt inga större skillnader; förutom att mutualismen också förespråkar klassiskt socialistiska lösningar som arbetarkooperativ och ett upphävande av det exploaterande klassamhället -- de stora skillnaderna finns istället i hur ledord som frihet och jämlikhet faktiskt tolkas, och hur man vill förändra samhället.



Historia

Mycket har hänt i politiken vilket lett till att olika strömningar allierat sig med andra, och tagit avstånd från tidigare allierade. Liberalismen uppstod som en progressiv ideologi som försökte förändra samhället åt ett frihetligt håll -- den största fienden var från början konservatismen. Detta var, i "modern" tid, den första politiska vänstern. Socialister och liberaler stod tillsammans på vänstersidan mot konservatismen, t.ex. när de båda kämpade för allmän och lika rösträtt och könens lika värde. Socialismen kom däremot att mer och mer bli statssocialism, företrädd av socialdemokrater och kommunister, och var något som liberaler inte kunde identifiera sig med. Att uppnå frihet genom tvång var något liberaler tyckte lät lika konstigt som anarkisterna gör. Allt eftersom socialisterna mer och mer började ställa sig i de auktoritära leden behövde därför liberalerna nya bundsförvanter; vilka ironiskt nog blev de konservativa som liberalismen skapats som ett motstånd till.

Detta är hur situationen ser ut idag. De största socialistiska inriktningarna förespråkar en stark stat och ett auktoritärt samhälle, medan de största liberala grupperna allierat sig med konservatismen -- och förespråkar också en stark stat och ett auktoritärt samhälle! Friheten, som de båda ideologierna skapades för att uppnå, har skjutits upp på obestämd tid hos både statssocialister och konservativa liberaler.



"Vulgär liberalism"

Detta har lett till att socialister ofta uppfattar liberala argument som något negativt, då liberalerna är "fienden". Detta vill jag mena är ett misstag; då det inte är liberalernas värdegrund som är negativ -- frihet och jämlikhet är något som varje socialist bör stå upp för -- utan tvärtom det faktum att liberalerna inte konsekvent härleder sin ideologi från den värdegrund de säger sig representera. När anarkisten Benjamin Tucker redan på 1800-talet "kritiserades" för att enbart vara en "konsekvent liberal" svarade han på "kritiken" genom att mena att det ungefär är vad man skulle kunna sammanfatta anarkismen som. "Konsekvent liberalism". För problemet med liberalerna är inte deras värdegrund; utan just att de inte konsekvent eftersträvar frihet och jämlikhet. De använder fina ord som frihet och jämlikhet för att gynna andra intressen.

I modern tid har mutualisten Kevin A. Carson gett detta fenomen namnet "vulgär libertarianism", vilket vi även för en bredare grupp skulle kunna kalla vulgär liberalism. Man väljer och plockar ut de frihetsargument och de jämlikhetsargument som passar för att bevara samhället som det är, gynna stora kapitalintressen och skaffa sig politisk makt; men man väljer att ignorera både friheten och jämlikheten där de inte passar lika bra. Vi kan ta sweatshops i utvecklingsländer som exempel. Många är de liberaler som hyllar storföretagen till skyarna och menar att de gör världens godaste gärning när de exploaterar tredje världens folk genom att tvinga dem arbeta under näst intill slavliknande förhållanden. Och visst har de rätt i att situationen skulle vara värre för dessa människor om företagen inte erbjöd dem arbete; allt annat lika. Här har vi den viktigaste delen som gör detta argument vulgärt -- allt annat lika.

För vad dessa liberaler bekvämt väljer att inte berätta är att industriländernas storföretag är just de bovar som gjort tredje världens folk beroende av att samma företag kommer in och "hjälper" dem! Detta har man gjort på många sätt. Ett uppenbart historiskt faktum är ju den koloniala historia som finns, där många utvecklingsländer varit direkt ockuperade av de länder som idag är industriländer. Mer direkta faktorer är t.ex. hur patentlagstiftningen fungerar. Faktum är att en undersökning från 70-talet visade att 84% av alla patent i tredje världen var ägda av utländska företag; och att mindre än 5% av dessa faktiskt användes i produktionen! (Carson, "Studies in Mutualist Political Economy", kapitel 5.C.). Genom att äga patent, men inte använda dem, förhindrar man effektivt att entreprenörer i tredje världen kan utveckla egen produktion. Det är även ett välkänt faktum att ett företags enda uppgift är att leverera vinst till sina aktieägare; och därför kämpar de naturligtvis emot varje åtgärd som skulle göra att arbetarna i tredje världen får ett alternativ till deras sweatshops. I Nigeria samarbetade t.ex. Shell med militärdiktaturen och gav dem ekonomisk hjälp, för att motverka att arbetarna bildade fackföreningar och skapade alternativ till att arbeta hos dem. I Kina lobbar massvis med företag för att regeringen inte ska göra samhället friare och ge arbetarna större rättigheter (i motsats till vad industriländernas regeringar säger sig vilja), et.c. Carson leder vulgärliberalerna rätt när han skriver att: "Sweatshops är inte det enda alternativet till ingenting alls. De är snarare beroende av att man genom tvång stänger av andra alternativ."

Och så ser skillnaden mellan mutualister och liberaler i regel ut; detta var enbart ett exempel av många för att illustrera denna skillnad. Medan mutualister säger "frihet och jämlikhet", och menar just "frihet och jämlikhet", säger liberaler "frihet och jämlikhet", men menar i regel "frihet... för storföretag att göra vad de vill och exploatera hela planeten". Man försvarar sedan deras agerande genom att framställa det som något positivt -- vilket det också ofta är, ifall man bara berättar delar av historien. Att storföretag ger arbetstillfällen i tredje världen är givetvis positivt. Att de å andra sidan också är skyldiga för att sätta dessa länder i en position där folket måste arbeta för slavlöner gör dem genast mindre sympatiska. Att någon hjälper någon annan att resa sig är ju en god gärning; när man i hela bilden ser att samme man däremot puttat omkull mannen som behöver hjälp upp -- och fortsätter putta omkull honom om och om igen för att för att kontinuerligt kunna "erbjuda sin hjälp" är det svårt att se detta som någon vidare god gärning. Det bästa vore att sluta putta omkull den andre mannen, och låta honom gå dit han vill. Det bästa alternativet för tredje världen är inte sweatshops; det bästa alternativet vore att upphäva patenten och låta folket producera fritt, medan man ger tillbaka bruksjorden till de människor som brukar den (hellre än att den finns kvar hos dem som tagit den av dem med våld). Det är det mutualistiska alternativet.

Den ursinnige liberalen som tänker säga "men de svälter ju ihjäl utan sweatshops!" kan lugna sig; jag håller, återigen (detta verkar inte kunna poängteras nog för många nyliberaler), med om att sweatshops är bättre än ingenting -- men det inte är de enda två alternativen, som liberaler ofta vill få det att framstå som. Om vi jämför det med Stalins arbetsläger i Gulag, kan vi ju säga att det naturligtvis är bättre att Stalin ger mat till sina politiska fånger, än att han inte ger dem någon mat -- allt annat lika. Det bästa vore ju däremot om han släppte dem fria, och slutade exploatera dem. Och här har Stalin och storföretagen samma position -- de har satt människorna i den sits de sitter i, och utnyttjar nu positionen. Men ser man helt historielöst på saken ser det givetvis väldigt snällt ut att Stalin ger människor mat, och att företagen erbjuder människor arbete.


Skillnader mellan liberalism och mutualism?

Vad skulle vi då säga att skillnaden mellan liberalism och mutualism är? Den största skillnaden är att mutualismen på många sätt är vad liberalismen utger sig för att vara. Och statssocialister kommer antagligen alltid att hänga upp sig på detta; då de är så fast övertygade om att liberalismen är fienden, att de till och med ger en negativ mening till ord som frihet och jämlikhet. Det har hos många statssocialister övergått från att vara ett ogillande av liberalismen för att de inte förespråkar den frihet de säger sig stå för, till att bli ett genuint ogillande av friheten själv -- för att "liberalerna står för den". Så pass förvirrad är tyvärr stora delar av dagens statssocialism. Anarkosocialismen står däremot fast vid de "liberala" idealen, och förespråkar -- liksom praktiskt taget all socialism en gång gjorde -- friheten och jämlikheten. På riktigt. Och det kan också sägas vara den största skillnaden mellan mutualismen och liberalismen.

Mutualister förespråkar alltså ett samhälle som är fritt. Fritt från alla typer av tvång; från jordägande baserat på statsprivilegium, från valutamonopol, från patent och upphovsrätter, från religionstvång, från tullar -- och från staten över huvud taget. Liberaler förespråkar i regel ett samhälle som är fritt när det gynnar stora kapitalintressen. De förespråkar ett jordägande baserat på statsprivilegium för att maktbalansen inte ska brytas och bönder blir självständiga; de förespråkar ett valutamonopol för att kapitalister genom monetär valuta ska kunna fortsätta suga ut låntagare; de förespråkar patent och upphovsrätter för att uppfinningar ska hållas kvar i kapitalisternas händer och inte utsättas för fri konkurrens; et.c. De förespråkar helt enkelt frihet där det passar deras sak -- och tvång när frihet inte passar. Allt för att behålla status quo, och för att klassamhället och exploateringen ska överleva. Resultatet av skillnaderna mellan ideologierna är alltså att mutualismen konsekvent ställer sig på frihetens, jämlikhetens och proletariatets sida; medan liberalismen velande ställer sig på borgarklassens sida, för klassamhällets bevarande.

Kommentarer
Postat av: Marcus Norberg, "Evig Lidelse"

Inspirerande och intresseväckande, detta är ett bra initiativ. Kan tänka mig att även använda detta som referensmaterial till påstridiga liberaler i min ålder som inte riktigt vet vad de snackar om ;)



//M

2009-03-02 @ 07:17:57
URL: http://eviglidelse.blogspot.com
Postat av: Joel

Bra skrivet! Det redde ut saker och gjorde det hela lite tydligare. Kan bli väldigt snårigt ibland med alla olika begrepp.

2009-03-02 @ 16:36:17
Postat av: Adam Jacobsson

Hejsan!



Jag tycker att din motivation till varför storföretagen var "de stora bovarna" var svag.



1. Att många u-länder varit koloniserade av europeiska STATER kan knappast privata FÖRETAG från dessa länder lastas för. Vad företagen och deras ägare gör till skillnad mot oss andra är att ge dem bättre alternativ än vad de hade.



2. Angående patent så är det förmodligen inte av elakhet som den stora majoriteten av patenten inte leder till en färdig produkt utan av misstro mot lönsamheten.



3. Det stora sveket om U-världen är den rika världens protektionism och där går vänstern och fackföreningarna främst i ledet.



Mvh

Adam



2009-04-02 @ 02:06:53
Postat av: Emil

Adam:

Min mening var inte att mena att storföretag är större eller mindre bovar än stater; jag vill hellre mena att stater och storföretag är delar i samma maktapparat. Staterna är beroende av företagens stöd, och företagen av staternas regleringar i ekonomin; så väl den politiska vänstern som högern har i Sverige sedan många år tillbaka styrt i samråd med företag, hellre än som någon slags "motvikt" till dem (som många från den statskramande delen av vänstern vill få det att framstå som). Storföretag och stater står i ett ömsesidigt beroende av varandra. Din första poäng håller jag helt med om; stater har historiskt varit mycket värre än företag - storföretag har inte existerat speciellt länge i jämförelse med stater; och staters illdåd och maktexpansion har varit en direkt förutsättning till att storföretag ens uppkommit och satts i en position där de kan exploatera människor.



Din andra poäng stämmer naturligtvis till viss del, men jag tror du missar poängen jag vill göra. Nämligen att patent används för att förhindra konkurrens och hämma utveckligen minst lika mycket som de används för att "bara" skydda uppfinningar. Patent som ägs av i-landsföretag i u-länder, men inte används i produktionen, beror mycket riktigt till viss del på att det inte är lönsamt att lansera produkten i det aktuella landet; men en större anledning är att entreprenörer i utvecklingsländer inte ska kunna utveckla konkurrerande produkter som de säljer för bättre priser - och kanske till och med börjar ta över marknaden i industri- eller postindustriella länder. Det är alltså inte av "elakhet", utan av kallt kalkylerande, som patent ägs men hålls utanför produktionen. Och då sådant beteende dessutom ÄR väldigt lönsamt måste vi inse att något är väldigt fel med systemet som gör det möjligt.



Din tredje poäng kan jag också till viss del hålla med om; den till socialdemokratin kopplade fackföreningsrörelsen har sedan länge varit ett dåligt alternativ om man vill stödja tredje världens utveckling, och arbetarklassens kamp över huvud taget - syndikalistiskt inriktade fack som SAC eller IWW är betydligt bättre ur den synpunkten. Det är alltså inte facklig organisation det är fel på, utan vad facken gör. Facklig organisation i utvecklingsländer skulle dessutom vara väldigt önskvärd från utvecklingsländernas arbetares synpunkt; tyvärr tillåter många utvecklingsländer inte fri fackanslutning, och statlig terrorism mot facken förekommer allt för ofta, då företagen som exploaterar arbetarna tjänar bättre på att arbetarna inte kan ställa krav. Men ekonomisk protektionism är absolut inget eftersträvansvärt; där gör både moderater, socialdemokrater och LO allt för mycket fel i min åsikt.



Jag håller alltså med dig om mycket du säger; jag anser däremot inte att det finns någon konflikt mellan stat och kapital som jag uppfattar det som at du vill göra gällande; jag vill mena att den ena är beroende av den andra, och de båda är kugghjul i samma maskin. "Staten och kapitalet sitter i samma båt" och "den ena handen vet vad den andra gör", för att citera Blå Tåget ;)

2009-04-07 @ 00:13:05
URL: http://mutualism.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0